publicerad: 2015
färdbevis
färd|be·vis
substantiv
~et; pl. ~ • till bevis 2 färd
Singular | |
---|---|
ett färdbevis | obestämd form |
ett färdbevis | obestämd form genitiv |
färdbeviset | bestämd form |
färdbevisets | bestämd form genitiv |
Plural | |
färdbevis | obestämd form |
färdbevis | obestämd form genitiv |
färdbevisen | bestämd form |
färdbevisens | bestämd form genitiv |