publicerad: 2015
förglömma
för·glömma
verb
förglömde, förglömt, förglömd n. förglömt, pres. förglömmer, imper. förglöm • NN inte att förglömma efter en uppräkning av många andra
| Finita former | |
|---|---|
| förglömmer | presens aktiv |
| förglöms (förglömmes) | presens passiv |
| förglömde | preteritum aktiv |
| förglömdes | preteritum passiv |
| förglöm | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att förglömma | infinitiv aktiv |
| att förglömmas | infinitiv passiv |
| har/hade förglömt | supinum aktiv |
| har/hade förglömts | supinum passiv |
| Presens particip | |
| förglömmande | |
| Perfekt particip | |
| en förglömd + substantiv | |
| ett förglömt + substantiv | |
| den/det/de förglömda + substantiv | |


