publicerad: 2015
förhärligande
för·här·lig·ande
substantiv
~t ~n förhärliga
| Singular | |
|---|---|
| ett förhärligande | obestämd form |
| ett förhärligandes | obestämd form genitiv |
| förhärligandet | bestämd form |
| förhärligandets | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| förhärliganden | obestämd form |
| förhärligandens | obestämd form genitiv |
| förhärligandena | bestämd form |
| förhärligandenas | bestämd form genitiv |


