publicerad: 2015
förhörsledare
för·hörs|led·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑ledarna förhör 2 ledare 1
Singular | |
---|---|
en förhörsledare | obestämd form |
en förhörsledares | obestämd form genitiv |
förhörsledaren | bestämd form |
förhörsledarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
förhörsledare | obestämd form |
förhörsledares | obestämd form genitiv |
förhörsledarna | bestämd form |
förhörsledarnas | bestämd form genitiv |