publicerad: 2015
förhandlingsbud
för·handl·ings|bud
substantiv
~et; pl. ~ • till bud 2 förhandling
Singular | |
---|---|
ett förhandlingsbud | obestämd form |
ett förhandlingsbuds | obestämd form genitiv |
förhandlingsbudet | bestämd form |
förhandlingsbudets | bestämd form genitiv |
Plural | |
förhandlingsbud | obestämd form |
förhandlingsbuds | obestämd form genitiv |
förhandlingsbuden | bestämd form |
förhandlingsbudens | bestämd form genitiv |