publicerad: 2015
förlita
för·lita
verb
~de ~t • tills. med sig:
Finita former | |
---|---|
förlitar | presens aktiv |
förlitade | preteritum aktiv |
förlita | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att förlita | infinitiv aktiv |
har/hade förlitat | supinum aktiv |
Presens particip | |
förlitande |
förlita sig
• förlita sig på (ngn/ngt) ha förtroende förOrdform(er) förlita sig