publicerad: 2015
förlikningsman
för·lik·nings|man
substantiv
~nen; pl. ‑män, best. pl. ‑männen förlikning 1man 1
| Singular | |
|---|---|
| en förlikningsman | obestämd form |
| en förlikningsmans | obestämd form genitiv |
| förlikningsmannen | bestämd form |
| förlikningsmannens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| förlikningsmän | obestämd form |
| förlikningsmäns | obestämd form genitiv |
| förlikningsmännen | bestämd form |
| förlikningsmännens | bestämd form genitiv |


