publicerad: 2015
förpläga
för·pläga
verb
~de ~t • ge mat till
| Finita former | |
|---|---|
| förplägar | presens aktiv |
| förplägas | presens passiv |
| förplägade | preteritum aktiv |
| förplägades | preteritum passiv |
| förpläga | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att förpläga | infinitiv aktiv |
| att förplägas | infinitiv passiv |
| har/hade förplägat | supinum aktiv |
| har/hade förplägats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| förplägande | |
| Perfekt particip | |
| en förplägad + substantiv | |
| ett förplägat + substantiv | |
| den/det/de förplägade + substantiv | |


