publicerad: 2015
försmäkta
för·smäkta
verb
~de ~t • vara kraftlös el. nära att gå under av törst
Finita former | |
---|---|
försmäktar | presens aktiv |
försmäktade | preteritum aktiv |
försmäkta | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att försmäkta | infinitiv aktiv |
har/hade försmäktat | supinum aktiv |
Presens particip | |
försmäktande | |
Perfekt particip | |
en försmäktad + substantiv | |
ett försmäktat + substantiv | |
den/det/de försmäktade + substantiv |