publicerad: 2015
förutsäga
för·ut|säga
verb
‑sade, ‑sagt, ‑sagd n. sagt, pres. ‑säger • spå
| Finita former | |
|---|---|
| förutsäger | presens aktiv |
| förutsägs (förutsäges) | presens passiv |
| förutsade | preteritum aktiv |
| förutsades | preteritum passiv |
| förutsäg | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att förutsäga | infinitiv aktiv |
| att förutsägas | infinitiv passiv |
| har/hade förutsagt | supinum aktiv |
| har/hade förutsagts | supinum passiv |
| Presens particip | |
| förutsägande | |
| Perfekt particip | |
| en förutsagd + substantiv | |
| ett förutsagt + substantiv | |
| den/det/de förutsagda + substantiv | |
| den förutsagde + maskulint substantiv | |


