publicerad: 2015
fininställa
fin|in·ställa
verb
‑inställde ‑inställt • till inställa 2 fin 2
Finita former | |
---|---|
fininställer | presens aktiv |
fininställs (fininställes) | presens passiv |
fininställde | preteritum aktiv |
fininställdes | preteritum passiv |
fininställ | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att fininställa | infinitiv aktiv |
att fininställas | infinitiv passiv |
har/hade fininställt | supinum aktiv |
har/hade fininställts | supinum passiv |
Presens particip | |
fininställande | |
Perfekt particip | |
en fininställd + substantiv | |
ett fininställt + substantiv | |
den/det/de fininställda + substantiv |