publicerad: 2015
frångå
från|gå
verb
‑gick, ‑gått, ‑gången ‑gånget ‑gångna, pres. ‑går • inte upprätthålla: frångå el. gå ifrån traditionen
Finita former | |
---|---|
frångår | presens aktiv |
frångås | presens passiv |
frångick | preteritum aktiv |
frångicks | preteritum passiv |
frångå | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att frångå | infinitiv aktiv |
att frångås | infinitiv passiv |
har/hade frångått | supinum aktiv |
har/hade frångåtts | supinum passiv |
Presens particip | |
frångående | |
Perfekt particip | |
en frångången + substantiv | |
ett frångånget + substantiv | |
den/det/de frångångna + substantiv |