publicerad: 2015
fragmentisering
frag·ment·is·er·ing
substantiv
~en ~ar fragmentisera
Singular | |
---|---|
en fragmentisering | obestämd form |
en fragmentiserings | obestämd form genitiv |
fragmentiseringen | bestämd form |
fragmentiseringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
fragmentiseringar | obestämd form |
fragmentiseringars | obestämd form genitiv |
fragmentiseringarna | bestämd form |
fragmentiseringarnas | bestämd form genitiv |