publicerad: 2015
fuldelning
ful|del·ning
substantiv
~en ~ar • ⟨skämts.⟩ olaglig fildelning
Singular | |
---|---|
en fuldelning | obestämd form |
en fuldelnings | obestämd form genitiv |
fuldelningen | bestämd form |
fuldelningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
fuldelningar | obestämd form |
fuldelningars | obestämd form genitiv |
fuldelningarna | bestämd form |
fuldelningarnas | bestämd form genitiv |