SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
fulhet
ful·­het substantiv ~en ~er ful
Singular
en fulhetobestämd form
en fulhetsobestämd form genitiv
fulhetenbestämd form
fulhetensbestämd form genitiv
Plural
fulheterobestämd form
fulhetersobestämd form genitiv
fulheternabestämd form
fulheternasbestämd form genitiv