publicerad: 2015
gemensamhet
ge·men·sam·het
substantiv
~en ~er gemensam
Singular | |
---|---|
en gemensamhet | obestämd form |
en gemensamhets | obestämd form genitiv |
gemensamheten | bestämd form |
gemensamhetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
gemensamheter | obestämd form |
gemensamheters | obestämd form genitiv |
gemensamheterna | bestämd form |
gemensamheternas | bestämd form genitiv |