publicerad: 2015
gränshinder
gräns|hinder
substantiv
‑hindret; pl. ~, best. pl. ‑hindren gräns hinder
Singular | |
---|---|
ett gränshinder | obestämd form |
ett gränshinders | obestämd form genitiv |
gränshindret | bestämd form |
gränshindrets | bestämd form genitiv |
Plural | |
gränshinder | obestämd form |
gränshinders | obestämd form genitiv |
gränshindren | bestämd form |
gränshindrens | bestämd form genitiv |