publicerad: 2015
hävare
häv·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. hävarna • särsk. skylift
Singular | |
---|---|
en hävare | obestämd form |
en hävares | obestämd form genitiv |
hävaren | bestämd form |
hävarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
hävare | obestämd form |
hävares | obestämd form genitiv |
hävarna | bestämd form |
hävarnas | bestämd form genitiv |