publicerad: 2015
hävarm
häv|arm
substantiv
~en ~ar • bildl.
Singular | |
---|---|
en hävarm | obestämd form |
en hävarms | obestämd form genitiv |
hävarmen | bestämd form |
hävarmens | bestämd form genitiv |
Plural | |
hävarmar | obestämd form |
hävarmars | obestämd form genitiv |
hävarmarna | bestämd form |
hävarmarnas | bestämd form genitiv |