publicerad: 2015
högläsare
hög|läs·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑läsarna högläsa
Singular | |
---|---|
en högläsare | obestämd form |
en högläsares | obestämd form genitiv |
högläsaren | bestämd form |
högläsarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
högläsare | obestämd form |
högläsares | obestämd form genitiv |
högläsarna | bestämd form |
högläsarnas | bestämd form genitiv |