SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SAOL

Svenska Akademiens ordlista

publicerad: 2015  

hankön

han|­kön substantiv ~et • det kön vars representanter svarar för befruktningen

Singular
ett hankön	obestämd form
ett hanköns	obestämd form genitiv
hankönet	bestämd form
hankönets	bestämd form genitiv

SAOL

Alfabetisk lista

  hank subst.
  hanka verb
  hankatt subst.
  hankig adj.
  hankines subst.
  hankön subst.
  hanlig adj.
  hann
  hanne subst.
  hannoveranare subst.
  hanplanta subst.

  Till   alla ordböcker