publicerad: 2015
hare
hare
substantiv
~n harar • ett djur; bildl. farthållare vid rekordförsök i löpning
Singular | |
---|---|
en hare | obestämd form |
en hares | obestämd form genitiv |
haren | bestämd form |
harens | bestämd form genitiv |
Plural | |
harar | obestämd form |
harars | obestämd form genitiv |
hararna | bestämd form |
hararnas | bestämd form genitiv |