publicerad: 2015
hora
1hora
substantiv
~n horor • ⟨starkt nedsätt.⟩ prostituerad el. sexuellt vidlyftig kvinna
Singular | |
---|---|
en hora | obestämd form |
en horas | obestämd form genitiv |
horan | bestämd form |
horans | bestämd form genitiv |
Plural | |
horor | obestämd form |
horors | obestämd form genitiv |
hororna | bestämd form |
horornas | bestämd form genitiv |
2hora
verb
~de ~t • ⟨starkt vard.⟩ bedriva hor
Finita former | |
---|---|
horar | presens aktiv |
horas | presens passiv |
horade | preteritum aktiv |
horades | preteritum passiv |
hora | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att hora | infinitiv aktiv |
att horas | infinitiv passiv |
har/hade horat | supinum aktiv |
har/hade horats | supinum passiv |
Presens particip | |
horande |