publicerad: 2015
immoralism
im·mor·al·ism
[‑is´m]
substantiv
~en • omoralisk el. amoralisk åskådning
Singular | |
---|---|
en immoralism | obestämd form |
en immoralisms | obestämd form genitiv |
immoralismen | bestämd form |
immoralismens | bestämd form genitiv |