publicerad: 2015
immoralitet
im·mor·al·itet
[‑ite´t]
substantiv
~en immoralism
Singular | |
---|---|
en immoralitet | obestämd form |
en immoralitets | obestämd form genitiv |
immoraliteten | bestämd form |
immoralitetens | bestämd form genitiv |