publicerad: 2015
impediment
im·pedi·ment
[‑men´t]
substantiv
~et; pl. ~ • ekonomiskt onyttig mark
Singular | |
---|---|
ett impediment | obestämd form |
ett impediments | obestämd form genitiv |
impedimentet | bestämd form |
impedimentets | bestämd form genitiv |
Plural | |
impediment | obestämd form |
impediments | obestämd form genitiv |
impedimenten | bestämd form |
impedimentens | bestämd form genitiv |