SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SAOL

Svenska Akademiens ordlista

publicerad: 2015  

imperativ

1im·­per·­at·­iv [im`‑] substantiv ~en ~er • uppmanings­form av verb t.ex. köp av köpa

Singular
en imperativ	obestämd form
en imperativs	obestämd form genitiv
imperativen	bestämd form
imperativens	bestämd form genitiv
Plural
imperativer	obestämd form
imperativers	obestämd form genitiv
imperativerna	bestämd form
imperativernas	bestämd form genitiv

2im·­per·­at·­iv [im`‑] substantiv ~et; pl. ~ • ⟨filos.⟩ moralisk handlingsnorm; ​ett kategoriskt imperativ i Kants filosofi

Singular
ett imperativ	obestämd form
ett imperativs	obestämd form genitiv
imperativet	bestämd form
imperativets	bestämd form genitiv
Plural
imperativ	obestämd form
imperativs	obestämd form genitiv
imperativen	bestämd form
imperativens	bestämd form genitiv

3im·­per·­at·­iv [im´‑] adjektiv ~t ~a • imperativt mandat mandat som inne­bär bundenhet att verka el. rösta enligt valmans­kårens upp­fattning

Positiv
en imperativ + substantiv
ett imperativt + substantiv
den/det/de imperativa + substantiv

SAOL

Alfabetisk lista

  impa verb
  impala subst.
  impedans subst.
  impediment subst.
1imperativ subst.
2imperativ subst.
3imperativ adj.
  imperativform subst.
  imperativisk adj.
  imperator subst.
  imperatorisk adj.

  Till   alla ordböcker