publicerad: 2015
inhamring
in|hamr·ing
substantiv
~en ~ar hamra
Singular | |
---|---|
en inhamring | obestämd form |
en inhamrings | obestämd form genitiv |
inhamringen | bestämd form |
inhamringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
inhamringar | obestämd form |
inhamringars | obestämd form genitiv |
inhamringarna | bestämd form |
inhamringarnas | bestämd form genitiv |