publicerad: 2015
injurie
in·jurie
[‑ju´rie el. ‑ju`rie]
substantiv
~n ~r • mest i pl.; ⟨jur.⟩ förolämpning, ärekränkning
Singular | |
---|---|
en injurie | obestämd form |
en injuries | obestämd form genitiv |
injurien | bestämd form |
injuriens | bestämd form genitiv |
Plural | |
injurier | obestämd form |
injuriers | obestämd form genitiv |
injurierna | bestämd form |
injuriernas | bestämd form genitiv |