publicerad: 2015
inkänning
in|känn·ing
substantiv
~en ~ar inkännande
Singular | |
---|---|
en inkänning | obestämd form |
en inkännings | obestämd form genitiv |
inkänningen | bestämd form |
inkänningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
inkänningar | obestämd form |
inkänningars | obestämd form genitiv |
inkänningarna | bestämd form |
inkänningarnas | bestämd form genitiv |