publicerad: 2015
inteckningsbevis
in·teckn·ings|be·vis
substantiv
~et; pl. ~ • till bevis 2 inteckning
Singular | |
---|---|
ett inteckningsbevis | obestämd form |
ett inteckningsbevis | obestämd form genitiv |
inteckningsbeviset | bestämd form |
inteckningsbevisets | bestämd form genitiv |
Plural | |
inteckningsbevis | obestämd form |
inteckningsbevis | obestämd form genitiv |
inteckningsbevisen | bestämd form |
inteckningsbevisens | bestämd form genitiv |