publicerad: 2015
jobbarkompis
jobb·ar|komp·is
substantiv
~en ~ar • ⟨vard.⟩ till jobbare 1 kompis
Singular | |
---|---|
en jobbarkompis | obestämd form |
en jobbarkompis | obestämd form genitiv |
jobbarkompisen | bestämd form |
jobbarkompisens | bestämd form genitiv |
Plural | |
jobbarkompisar | obestämd form |
jobbarkompisars | obestämd form genitiv |
jobbarkompisarna | bestämd form |
jobbarkompisarnas | bestämd form genitiv |