publicerad: 2015
kängskaft
käng|skaft
substantiv
~et; pl. ~ • till skaft 2 känga 1
Singular | |
---|---|
ett kängskaft | obestämd form |
ett kängskafts | obestämd form genitiv |
kängskaftet | bestämd form |
kängskaftets | bestämd form genitiv |
Plural | |
kängskaft | obestämd form |
kängskafts | obestämd form genitiv |
kängskaften | bestämd form |
kängskaftens | bestämd form genitiv |