SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
kännetecken
känne|­tecken substantiv ‑tecknet; pl. ~, best. pl. ‑tecknen till tecken 3 känna 2
Singular
ett känneteckenobestämd form
ett känneteckensobestämd form genitiv
kännetecknetbestämd form
kännetecknetsbestämd form genitiv
Plural
känneteckenobestämd form
känneteckensobestämd form genitiv
kännetecknenbestämd form
kännetecknensbestämd form genitiv