publicerad: 2015
kätting
kätt·ing
substantiv
~en ~ar • grov kedja; varp till väv
Singular | |
---|---|
en kätting | obestämd form |
en kättings | obestämd form genitiv |
kättingen | bestämd form |
kättingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kättingar | obestämd form |
kättingars | obestämd form genitiv |
kättingarna | bestämd form |
kättingarnas | bestämd form genitiv |