SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
kantig
kant·­ig adjektiv ~t ~a äv. bildl. tvär, besvärlig: ​kantiga ton­åringar
Positiv
en kantig + substantiv
ett kantigt + substantiv
den/det/de kantiga + substantiv
den kantige + maskulint substantiv
Komparativ
en/ett/den/det/de kantigare + substantiv
Superlativ
är kantigast
den/det/de kantigaste + substantiv