publicerad: 2015
karabinjär
karab·inj·är
[‑ä´r]
substantiv
~en ~er • italiensk polis
Singular | |
---|---|
en karabinjär | obestämd form |
en karabinjärs | obestämd form genitiv |
karabinjären | bestämd form |
karabinjärens | bestämd form genitiv |
Plural | |
karabinjärer | obestämd form |
karabinjärers | obestämd form genitiv |
karabinjärerna | bestämd form |
karabinjärernas | bestämd form genitiv |