publicerad: 2015
klipp
klipp
substantiv
~et; pl. ~ 1 klippning; urklipp2 ⟨vard.⟩ snabb och god affär
Singular | |
---|---|
ett klipp | obestämd form |
ett klipps | obestämd form genitiv |
klippet | bestämd form |
klippets | bestämd form genitiv |
Plural | |
klipp | obestämd form |
klipps | obestämd form genitiv |
klippen | bestämd form |
klippens | bestämd form genitiv |