publicerad: 2015
knävring
knävr·ing
substantiv
~en ~ar • ⟨sjö.⟩ träpinne i tåg för fastknäppning i tågöga
Singular | |
---|---|
en knävring | obestämd form |
en knävrings | obestämd form genitiv |
knävringen | bestämd form |
knävringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
knävringar | obestämd form |
knävringars | obestämd form genitiv |
knävringarna | bestämd form |
knävringarnas | bestämd form genitiv |