publicerad: 2015
koalition
koalit·ion
substantiv
~en ~er • sammanslutning, förbund; formellt regeringssamarbete: en borgerlig koalition
Singular | |
---|---|
en koalition | obestämd form |
en koalitions | obestämd form genitiv |
koalitionen | bestämd form |
koalitionens | bestämd form genitiv |
Plural | |
koalitioner | obestämd form |
koalitioners | obestämd form genitiv |
koalitionerna | bestämd form |
koalitionernas | bestämd form genitiv |