publicerad: 2015
koalitionsstyrka
koalit·ions|styrka
substantiv
~n ‑styrkor • till 1styrka 2 koalition
Singular | |
---|---|
en koalitionsstyrka | obestämd form |
en koalitionsstyrkas | obestämd form genitiv |
koalitionsstyrkan | bestämd form |
koalitionsstyrkans | bestämd form genitiv |
Plural | |
koalitionsstyrkor | obestämd form |
koalitionsstyrkors | obestämd form genitiv |
koalitionsstyrkorna | bestämd form |
koalitionsstyrkornas | bestämd form genitiv |