publicerad: 2015
koalitionsuppgörelse
koalit·ions|upp·gör·else
substantiv
~n ~r • till uppgörelse 2 koalition
Singular | |
---|---|
en koalitionsuppgörelse | obestämd form |
en koalitionsuppgörelses | obestämd form genitiv |
koalitionsuppgörelsen | bestämd form |
koalitionsuppgörelsens | bestämd form genitiv |
Plural | |
koalitionsuppgörelser | obestämd form |
koalitionsuppgörelsers | obestämd form genitiv |
koalitionsuppgörelserna | bestämd form |
koalitionsuppgörelsernas | bestämd form genitiv |