publicerad: 2015
kolkällare
kol|käll·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑källarna 1kol källare
| Singular | |
|---|---|
| en kolkällare | obestämd form |
| en kolkällares | obestämd form genitiv |
| kolkällaren | bestämd form |
| kolkällarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| kolkällare | obestämd form |
| kolkällares | obestämd form genitiv |
| kolkällarna | bestämd form |
| kolkällarnas | bestämd form genitiv |


