publicerad: 2015
kompilat
kom·pil·at
[‑a´t]
substantiv
~et; pl. ~ • resultat av kompilering
Singular | |
---|---|
ett kompilat | obestämd form |
ett kompilats | obestämd form genitiv |
kompilatet | bestämd form |
kompilatets | bestämd form genitiv |
Plural | |
kompilat | obestämd form |
kompilats | obestämd form genitiv |
kompilaten | bestämd form |
kompilatens | bestämd form genitiv |