publicerad: 2015
konjunktivit
kon·junkt·iv·it
[‑i´t]
substantiv
~en ~er • bindhinneinflammation
Singular | |
---|---|
en konjunktivit | obestämd form |
en konjunktivits | obestämd form genitiv |
konjunktiviten | bestämd form |
konjunktivitens | bestämd form genitiv |
Plural | |
konjunktiviter | obestämd form |
konjunktiviters | obestämd form genitiv |
konjunktiviterna | bestämd form |
konjunktiviternas | bestämd form genitiv |