publicerad: 2015
konkretist
kon·kret·ist
[‑is´t]
substantiv
~en ~er konkretism
Singular | |
---|---|
en konkretist | obestämd form |
en konkretists | obestämd form genitiv |
konkretisten | bestämd form |
konkretistens | bestämd form genitiv |
Plural | |
konkretister | obestämd form |
konkretisters | obestämd form genitiv |
konkretisterna | bestämd form |
konkretisternas | bestämd form genitiv |