publicerad: 2015
konnässör
kon·näss·ör
[‑ö´r]
substantiv
~en ~er • kännare, förståsigpåare
Singular | |
---|---|
en konnässör | obestämd form |
en konnässörs | obestämd form genitiv |
konnässören | bestämd form |
konnässörens | bestämd form genitiv |
Plural | |
konnässörer | obestämd form |
konnässörers | obestämd form genitiv |
konnässörerna | bestämd form |
konnässörernas | bestämd form genitiv |