publicerad: 2015
kontraorder
kontra|order
substantiv
~n; pl. ~ 1kontra order 1
Singular | |
---|---|
en kontraorder | obestämd form |
en kontraorders | obestämd form genitiv |
kontraordern | bestämd form |
kontraorderns | bestämd form genitiv |
Plural | |
kontraorder | obestämd form |
kontraorders | obestämd form genitiv |
kontraorderna | bestämd form |
kontraordernas | bestämd form genitiv |