publicerad: 2015
kontring
kontr·ing
substantiv
~en ~ar • snabbt motanfall i vissa bollsporter
Singular | |
---|---|
en kontring | obestämd form |
en kontrings | obestämd form genitiv |
kontringen | bestämd form |
kontringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kontringar | obestämd form |
kontringars | obestämd form genitiv |
kontringarna | bestämd form |
kontringarnas | bestämd form genitiv |