publicerad: 2015
kröningsmantel
krön·ings|mantel
substantiv
~n ‑mantlar kröning mantel 1
Singular | |
---|---|
en kröningsmantel | obestämd form |
en kröningsmantels | obestämd form genitiv |
kröningsmanteln | bestämd form |
kröningsmantelns | bestämd form genitiv |
Plural | |
kröningsmantlar | obestämd form |
kröningsmantlars | obestämd form genitiv |
kröningsmantlarna | bestämd form |
kröningsmantlarnas | bestämd form genitiv |